INDU ida – foun ka tuan – presiza mós buka kobertura mídia hodi esplika ninia papél,
funsaun no prioridade sira ba komunidade. Porezemplu, nia bele deskreve tipu kesar sira
direitus umanus nian ne’ebé nia bele atende, oinsá ema indivíduu sira hato’o kesar ida no
prosesu ne’ebé INDU halo-tuir hodi rezolve kesar hirak ne’e.
Kobertura mídia regulár bele mós ajuda hametin INDU nia reputasaun iha komunidade nia
leet nu’udar kontribuinte independente ida, autorizadu no ema bele konfia iha diskusaun no
debate.
Maske mídia hala’o papél sentrál ida atu reflete no forma valór hirak komunidade nian,
importante mós atu rekoñese katak nu’udar parte ida de’it husi sistema ida kompleksu husi
interkámbiu sosiál ne’ebé kontribui ba mudansa sosiál no komportamentu.
Ho liafuan seluk, enkuantu mídia bele foti-sa’e kestaun sira, konta relatu sira no promove
debate públiku, kobertura mídia bele de’it halo to’o iha-ne’e hodi muda ema indivíduu no
komunidade nia “fuan no hanoin sira”. Tanba ne’e, INDU sira tenke konsidera mídia nia
engajamentu hanesan parte ida husi programa edukasaun direitus umanus ne’ebé jerál no
integradu.
Aleinde ne’e, INDU sira iha papél ida hodi halo monitorizasaun no engaja ho mídia nu’udar
parte husi sira-nia mandatu atu promove liberdade espresaun nu’udar direitus umanus
fundamentál ida.
Mídia ida ne’ebé forte no independente – mídia ida ne’ebé livre atu kestiona no kritika –
ezerse papél responsibilizasaun vitál ida. Dala barak hetan deskreve nu’udar “estadu
dahaat” (ka ramu dahaat governu nian), mídia durante tempu naruk nia laran hetan revee
hanesan mekanizmu xave ida iha-ne’ebé públiku bele mantein sira-nia governu sira hodi tau
atensaun, inklui relasiona ho promosaun no protesaun ba direitus umanus.
Maske nune’e, jornalista no mídia-na’in sira iha Ázia-Pasífiku no rejiaun sira seluk bele
enfrenta obstákulu sira grave – inklui restrisaun legál, ameasa sira no intimidasaun –
bainhira sira buka atu relata kona-ba kestaun sensivel sira politikamente ka kulturalmente.
INDU sira tenke sai forte no ho konsistente halo advokasia ba liberdade espresaun.
Nu’udar parte husi knaar ida-ne’e, INDU sira bele foti hakat pozitivu sira hodi engaja ho
kanál mídia no grupu jornalista sira ho objetivu atu hatene obstákulu sira ne’ebé relatór,
blogista (blogger) no sira seluk bele enfrenta bainhira ezerse sira-nia liberdade espresaun no
relata kestaun sira ne’ebé sai interese públiku.
INDU sira bele mós halo revizaun ba lei no polítika relevante sira ne’ebé aplika ba iha
operasaun mídia iha nasaun.
Bazeia ba sira-nia deskoberta (finding) sira, INDU sira bele identifika no defende mudansa
pozitiva sira ne’ebé apoia kondisaun legál, polítika no sosiál sira ne’ebé presiza ba
jornalizmu independente.
Aleinde ne’e, INDU sira bele serbisu hamutuk ho kanál mídia no grupu jornalista sira hodi
identifika maneira prátika sira atu apoia reportajen ida-ne’ebé ezata no informativa kona-ba
kestaun sira direitus umanus nian, enkuantu respeita jornalista sira-nia independénsia no
profisionalizmu.
Matadalan Mídia ba Instituisaun Nasionál sira Direitus Umanus nian
8